Sparat under: Depressioner, Inre demoner, Sjukdomar, Självförtronde, Självkänsla, Ångest
En sak som Bronach har väldigt svårt att låta bli och det är all godisen som finns överallt ute och hemma hos sig.
Hon vet inte varför men kan nog minns hur det började.
Det började alltid med att man fick godis som belöning när man har gjort något duktigt.
Att följa med sina föräldrar ut på någon utflykt fast hon inte ville det. Då brukade föräldrarna säga att om hon följde med, så skulle hon få godis på hemvägen som belöning.
Då smakade godiset alltid bäst.
Med tiden förändrades Bronachs behov och när depressionerna dök upp, så började hon äta godis mer och mer.
I tro att det skulle få Bronach må bättre. Ja, det gjorde det men bara för en stund, sen kom hon ner i mörkert igen.
Med det blev det bara värre för Bronach. Hon började äta bullar, bakelser, glass, oftare och oftare. Också läsk drack hon mer och mer.
Tills blev det en vana för Bronach, ett automatiskt beteende…
Att vanan påpekade henne att inte har ätit någon sötsak idag, då fick hon gå iväg och köpa någon sötsak.
Nu idag vet hon att godis i stora mängder inte gör Bronach gott.
Men hon har fastnat i den där vanan, att bara köpa något utan att tänka på det.
Automatiskt beteende.
Det ledde också till att hon äter sötsaker när hon är nere eller ångesten ångrar på, rejält.
När hjärtat slår bara på, värre och värre, så blir det automatiskt frosseri…
Det går inte att stoppa det. Hon försöker fundera ut hur hon kan minska eller dämpa det. Men en sak är säker iallafall och det är att hon MÅSTE sluta med det förr eller senare.
I längden blir det fruktsvärt för Bronach. Nu när hon sitter här och ventilerar sina funderingar, kommer ångesten smygande fram och skrämmer henne lite. Då vill Bronach bara gå iväg och göra något eller få äta något gott som får henne må bättre för en stund.
Det kryper i Bronach och hon vill göra något åt det… Klia sig, sträcka på sig, spända på sig.
Få spy.. Ja, massor av olustiga tankar springer runt och petar i sidan på Bronach.
Äcklig känsla, det.
Hon har iaf börjat funderat på att försöka minska på sötsuget samt äta sötsaker max 3 eller 4 gånger per vecka. Om hon inte gör det, har hon funderat ut vilket straff som passar henne bäst. Hon har funderat på att ta bot för varje gång hon äter någon sötsak. Böterna läggs i en sparbössa och när hon har lyckats tygla sitt sug efter sötsaker, så får hon använda alla pengarna som finns i sparbössan till något… Som t.ex. gå på SPA, köpa en platt-tv, dvd-spelare, weekend-resa och så vidare…? Kanske är det något för Bronach?
Vad tror ni? Har Bronach möjlighet att greja det här?
Bronach ligger, sitter, byter ställning, tänker för mycket, småäter… Ja, allt som hon brukar göra när hon är hemma.
Men att få en natts sömn, har hon inte lyckats med. Klockan är snart sex och i princip ska hon vakna mellan halv sju till sju.
Så om hon nu ska försöka somna, då kommer fredagen att försvinna ur hennes ögon.
Varför är det svårt att gå och lägga sig i sängen, undrar Bronach? Det måste vara enkelt och lätt…? Hon avunds de människor som kan försvinna in i sömnens värld och vaknar upp igen, utvilada och tillfredställda, när en ny dag gryr.
Medan Bronach känner sig aldrig pigg och utvildad när hon kämpar att ta sig upp till verkligheten från sömnen. Hennes ögonlock känns blytunga och hennes kropp känns handlingförlamad.
Varför är det så? Hon har försökt funderat och tänkt ut varför hon inte är normal gällande sin sömnbeteende.
Bronach tar en djup suck och stiger upp utan en natt med sömn, igen och går mot dagen.
Hon hoppas att hon klarar det utan att bli försvag av sina inre demoner som verkar vilja härja runt i Bronachs känsloslott som är väldigt litet och svagt just nu.
